Friday, June 14, 2013

Enhörna Challenge 5000M: 15:10 PB

Så hade det blivit dags för utomhus-premiär för bana för året (om man bortser från stafett-sm, som jag gör). Turen hade kommit för 5000m. Min egentliga-hat distans. En distans som är kort nog att köra hårt på men inte så lång att man kan köra i ett bekvämt tempo. Eftersom det var tävling i helgen på 10k så tänkte jag att detta bara skulle bli en bra genomkörare inför Långlöparnas Kväll nästa Tisdag. Således var jag ganska lojt inställd och inte ett dugg nervös. Kroppen kändes fräsch och pigg och sugen på att trycka på. Det betyder dock inte att det alltid stämmer när väl loppet kommer igång.

Dock så kändes det så pass bra att jag sa till coach att det blev stsning mot 9 blankt på första tre kilomentrarna så får vi se vad som händer. Gick det åt pipan så gick det åt pipan liksom. Inget att gräma si så värst mycket över.

Det var dagen till ära en riktigt fin sensommarkväll. Lagom temperatur, solen var på väg ner mot horisonten, en lätt bris som svalkade lite. Helt perfekt löpväder. Samt ett helt gäng passionerade löpare. Kan inte bli så mycket bättre. Jo det kan det. Arrangemanget hölls av anrika Enhörna IF med löpargurun Hasse Nilsson i spetsen. 

Det var inte så mycket krusiduller vid start. Bara rada upp sig och så pang och iväg. I fälltet var det mest Enhörna och Huddinge löpare. För min del var de mest intressanta Enhörnas tre löpare Anders Grahl, Patrik Sällstedt och Markus Persson. Alla tre med duktiga personbästa. Så det blev till att satsa på att hänga med dessa herrar. Misstänkte att Grahl med så bra som 15.13 på sträckan från förra året ske satsa på sub15 idag så jag ville hålla honom framför mig. Gick således upp i rygg första kurvan och hängde på så gott jag kunde. Vid inte spränga mig så jag släppte sakta meter för meter. Men det blev aldrig så mycket som jag trodde det skulle bli. Vi passerade 1:a kilometern på 2.58, Grahl någon sekund framför och Patrik straxt bakom mig. Kände mig avslappnad men väntade på att kroppen skulle säga ifrån och tycka att det här vart inne alls så kul som det verkar. Men det gled på hyfsat kontrollerat. 3:e kilometern passerades på 9.03 med Grahl nu 3 sekunder framför. Hela tiden med Sällstedt precis bakom mig. Förstod nu att det skulle bli ett snyggt PB om inte kroppen skulle kollapsa. Tyckte helt plötsligt jag tog på Grahl ett tag mellan 3-4 k och mycket riktigt fick jag rapporter från coach att så var fallet. Det blev nog dock som en tändvätska för honom då han började öka och jag gjorde allt för att hänga med. Slängde en koll på klockan inför sista varvet, 13.59. Tryckte på så gott det gick och gjorde ett sista varv på 71. Kom in 4 sekunder bakom Anders och 3 sekunder före Patrik. Vart dock inte sådär brutalt trött som jag varit på mina föregående försök på distansen. Kanske är det något speciellt med banorna på Södertälje ip. Mitt förra PB var ju just därifrån också.

Är mycket nöjd med genomförandet och känslan under loppet.  Känns som det finns sekunder att plocka på de kommande försöken i år.

Kul också att så många andra lyckades bra idag.  Robban var i gott slag och gjorde 17.04, Alberto var tillbaka med besked och sprang in sekunden efter vårat 800-meters stjärna Jonas Linderholm som gjorde 16.10. Det här blev ett minne som jag ska vårdas ömt. Ett minne som kan få en att överleva många dryga morgonpass i vinter i djupsnö och -20.

Detta var även ett gott kvitto inför Långlöparnas Kväll på Tisdag. Känner att en bit under 32 är ganska rimligt. Till och med kanske under 31.30. Men det kräver en bra dag och bra förhållanden, gärna även någon att tampas med. Vi får se hur det blir. Jobbigt ska det i alla fall bli.

Resultat från kvällen

Vårt glada gäng.
Mika, Alberto, Robert, Jag, Jonas, Uffe



No comments:

Post a Comment