Inspiration

Inspiration till träning och tävling kommer och går. Går det bra kommer dem oftast av sig så själv. Går det dåligt är det oftast tyvärr tvärt om. Nu går dock träningen bra men i och med att tävlandet inte går alls så är det ibland lite svårt att finna inspiration. Det som mest driver just nu är att bli hel. Det är som att träna inför en mara. En lång uppbyggnad. Ett mål långt bort. Men tillslut står man där efter genomfört lopp. Det motiverat faktiskt en hel del. Men en sak som motiverar väldigt mycket. Kanske lite mer, är att se andra lyckas. Kanske till och med se det med egna ögon.

Förra helgen gick Göteborgsvarvet. Det som jag sprang i olidligt heta förra året och året dessförinnan fick bevittna från sidan på grund av sjukdom. Tvekade lite först om jag skulle ta mig ut och heja på alla de man känner. Men tillslut fick surpuppan inom mig ge sig och jag tog med mig kameran och begav mig ut i det fina vädret. Fantastisk fint att stå och heja på sidan om. Inte lika kul att springa i. Jag vet. Visste inte riktigt vilka som jag kände som var på plats. Men det kvittade. Jag sög åt mig all löpar-inspiration som formligen flödade. Jag kunder känna hur pulsen steg när man väntade på att täten skulle komma. Och varje gång ett bekant ansikte närmade sig försökte jag skrika lite hejarop samtidigt som jag höll in avtryckaren på kameran. Det blev tillslut en riktigt trevlig afton med en del fina och uppskattade bilder. Det var inte så svår att bränna av ett skönt tröskel pass senare på kvällen med alla intryck som hade insupits.

Det finns vissa som man lärt känna och följa under alla lopp man sprungit. Ofta dem som ligger på samma nivå som en själv och ofta har liknande mål. Det blir en sorts kamratskap. Man kämpar ofta med och mot dessa löpare. Följer resultat. Hejar och inspireras. Två av dessa som jag träffat och som har tagit både ett och två kliv upp en nivå i år är Elias Björnson och Andreas Magnusson. Spring Åmål respektive Mariestads AIF. Om jag inte missminner mig sprang de in på 1.10.19 och 1.10.22 straxt efter varandra. PB för båda två tror jag. Sånt inspirerar och ger energi att fortsätta kämpa. Keep up the god work grabbar. Om inte för er skull så för min i alla fall.  :)

Elias Björnsson in Action

Andreas Magnusson

And now for something kompletely differeret. 

Har börjat beta mig igenom IPA sortimentet på systembolag. Vilket tyvärr inte är speciellt djupt. Här är två jag testade nu senast. Thisteln vart ok men West Coast föll mig inte alls i smaken.

Saker som gör mig glad. Sean Banan. Var därför tvungen att testa dessa godingar. Helt ok men inget att hänga i äppelträdet.

Sean Banan for President. Kanske.

Den coolaste fotografen i Göteborg.

För den som är intresserad av att se alla bilder som blev något å kan man kika vidare här.

Oinspirerad

Nu har det gått en bra stund sedan jag för tillfället lagt löparskorna på hyllan. Mitt senaste riktigt hårda löppass (Frankfurth Marathon) var för ett halvår sedan. Jag har visserligen så smått börjat rehabträna-springa lite. Typ 3x4min jogg(~13km/h). Men det är inte utan vissa bakslag. Visst går det så smått framåt. Men det går lååångsamt. Ibland är två steg fram ett steg bak. Men oftast känns det som man tar ett steg framåt och sedan ett steg tillbaka i rehaben. Dock aldrig ett steg fram och två steg tillbaka så det går iaf långsamt framåt. Men det kräver det mesta av min energi att försöka finna inspiration. Det hade ju funkat fin om man, emellanåt, kunde testa sin form och kanske springa något lopp. Nu vet jag ju inte alls var jag står. Bävar lite för att få veta det också. Man hoppas ju på något slags mirakel att när jag väl kan tävla igen. Dock får man nog inse att det förmodligen inte kommer vara så. Vill man bli en bra löpare ska man nog träna löpning och inte crosstrainer. Crosstrainertränmingen som iof för det mesta går riktigt bra. Har konverserat lite med en Viss Patrik Verme på jogg och fick tips om hur tänka kring interaller på crosstrainern. Det som är svårt på den är att pressa upp pulsen och kör man korta intervaller typ 20x60 sekunder med 40 sekunders vila kommer man ofta knappt upp i puls innan det är dags att pausa. Då är det bättre att köra lite längre intervaller samt att pausen skulle hållas aktiv, typ samma puls som under lättdistansträning, för mig runt 130. Så två pass som avverkats är 5x6min aktiv vila 2min och 3x10min aktiv vila 5min. Detta har resulterat i nya maxpulsresultat på crosstrainer ett par gånger, som nu ligger på 176 av uppmätt 185.

En sak som man kan göra, när man inte kan springa och skall hålla motivationen uppe, är att belöna sig med fysiska saker. Bla att köpa skor. Har säkert blivit ca 7-8 par som jag inte invigt än. Sedan har jag även upptäckt att det finns en ny teknik att mäta puls med. Det ska vara genom optisk mätning i handlenden och ser ut som ett vanligt armband. Den går att koppla till gps-klockan så det blir nog ett inköp av en sådan ganska snart. Hur det funkar vet jag inte men det är skönt då jag inte tycker om pulsbandet runt bröstet. Framförallt under hårdare träning då det känns som någon försöker förhindra en att andas när man tar i.

Något mer intressant finns inte att skriva så här kommer lite blandade bilder.

Min nya drog. IPAs i alla olika slag. Här en med mammas namn :)

Ska man stå länge på en Crosstrainer innan Jobbet blir det till att gå upp tidigt. Då kan det vara såhär fint. Jag kallar det jag-vill-inte-stå-på-en-crosstrainer-väder.

Förra året åkte jag till Strömstad och vann en träningstävling. Fick ett presentkort på Quality Hotel och Spa som utnyttkades.

Lingon är gott. Extra gott om man mixar lika delar lingon och Vaniljglass.

Såhär glad (och suddig) är man under ett långpass (2.5h) en tidig Söndag-morgon på en Crosstrainer.