Berlin och så

Ibland är en vilodag jobbig, oftast gillar jag den inte. Inbillar mig ibland att den är onödig. Jag vet att den gör gott för kropp och knopp. Idag är den dock extra efterlängtad. Har precis avverkat 1 av totalt 3 hårda veckor inför Berlin Maraton. Totalt blev det 160km som avslutades igår i min nya hemort Kviberg utanför Göteborg med en 33km långpanna. Dessutom genomförde jag förra helgen monsterpasset numero uno. Ett långtröskelpass á 20 minuter i maratonfart + 10 minuter i halvmaratonfart + 5 minuter i 10 kilometers fart. För mig blir det 3:33-3:26-3:16 ungefär. Sedan kör an denna trappa 2 gånger med 2 kilometers mellanjogg. Detta självplågeri-pass som slutade på 34km i en snittfart på 3:53 kan man inte köra för ofta vilket min arma kropp signalerat. Tror det delvis är detta pass plus denna vecka som gör att jag känner en liten längtan efter lite villa.

Säsongen börjar så sakteliga lida mot sitt slut. Le Grande Finale är inte så långt bort. Faktum är att det ska bli lite skönt. Har kunnat börja reflektera över den gångna säsongen och vad känts rätt och vad som känts fel. Vet att jag tappat lite maraton-sug efter Stockholm men det ska bli kul att avsluta säsongen i Berlin. Det ska även bli lite skönt. Tror att Stockholm satte sina spår rent mentalt. 1 och 1/2 månad återhämtning blev det och allt man ville var att träna och tävla. Bantävlingar kan man köra kanske 1 i veckan och det är kul. Maraton är också kul men det blir så lång tid emellan och man förlorar en del viktig träning på varje maraton-lopp man kör. Det är i och för sig det som är charmen men jag börjar känna att det är fler sträckor som jag vill satsa på innan det blir för sent. 3000m och 10000m är de två roligaste. Det ska därför bli skönt att avsluta i Berlin och börja om på en ny kula. De två nya målen blir att få springa inomhus SM på sträckan 3000m samt SM på 10000m nästa sommar som lite turligt går i Borås nära Götet. Maraton kommer förstås finnas med i bilden och jag kommer springa Stockholm nästa år. Däremot kommer mycket av kvaliteten av träningen ligga med fokus på de kortare sträckorna. Sen kom även det där med semester in i bilden. För egen del tyckte jag det var jobbigt att bedriva en strukturerad och seriös träning när jag försöker ta dagen som den kommer och kanske inte vet vad som skall hända härnäst. Har fått inse att det inte är OS man tränar för och att man måste kunna prioritera andra saker ibland. Vi får helt enkelt se vad som händer nästa sommar, det är dock långt dit och innan dess kan jag tillryggalägga många härliga kvalitativa kilometer :)