De tre senaste terminerna har sett ut som följer i lite siffror:
VT10
- Jan - 171Km
- Feb - 218Km
- Mar - 206Km
- Apr - 121Km
- Maj - 277Km
- Jun -244Km
Tot: 1167Km
Mån (snitt): 195Km
Dag (snitt): 6,5Km
HT10
- Jul - 200Km
- Aug -13Km (Husbilade i Irland)
- Sept - 223Km
- Okt - 50Km (Massa sjuk)
- Nov - 226Km
- Dec - 178Km
Tot: 890Km
Mån (snitt): 148Km
Dag (snitt): 4,7Km
VT11
- Jan - 333Km
- Feb - 297Km
- Mar - 284Km
- Apr - 409Km
- Maj - 407Km
- Jun - 489Km
Tot: 2219Km
Mån (snitt) 370Km
Dag (snitt): 12,7Km
Detta innebär 4276 på 18 månader. Jag är ganska så nöjd kan man säga.
Men nu? Det är inte så att man går utan fortsatta tankar hur man skall satsa och vilka mål man skall sätta upp. Mitt primära mål som kom som direkt resultat av Senaste Stockholm marathon är under 2:40 innan nästa års upplaga och därmed få springa som deltagare i SM då. Men det är bara ett mål och det är "bara" 10 månader bort. Sen då? Jag känner att det behövs mer än bara en kortsiktig satsning. Med det menar jag mål som sträcker sig över 3, 5 ja kanske 10 år eller ännu längre.
Det finns även andra sträckor som lockar, Halvmaran och 10k t.ex. Har fått höra på att jag med rätt satsning kan gå ner mot 32-31 på milen och det vore något att satsa mot. Vill dock ta det ganska stegvis och inte sikta så högt på en gång. Vill liksom inte satsa allt på en gång och förlora hela min motivation. Kan av egen erfarenhet säga att det är lite av mitt signum, och sen tröttnar jag. Därför känns 33-någonting som ett bra delmål och rimligt att träna mot det närmaste året. På halvmaran skulle det innebära runt 1:13 och känns ganska rimligt i dagsläget.
Och som mål över 5 å då? Kanske sub 2:30 på maran någon gång. Ja , jag vet inte i dagsläget men jag vill fortsätta satsningen på maran även efter nästa Stockholms. Tankarna går vidare
Låter klokt. Själv har jag sista tiden känt av lite baksmälla efter en hård satsning, som i och för sig gått bra men lett mig in i lite träningsmani, jag har känt att jag måste persa hela tiden, hela tiden bli bättre och bätre. På nåt sätt är det skönt att ha sina svackor, ta det lite lugnare i perioder och utvärdera innan man blickar framåt. Man får nog vara rädd om träningslusten och tänka långsiktigt. På bas av detta får resten av säsong 2011 för mig liksom bli som den blir.
ReplyDeleteJa jag känner det också. Det viktigaste är att inte tappa motivationen. Kanske får man som du säger ta det lugn ett tag och hoppas att det finns där sedan. Jag menar, detta vill jag hålla på med så länge jag har två fungerande ben.
ReplyDelete