Jag förstår alla som...

har tänkt sig att komma igång, att börja med träningen, att äntligen få tummen ur och börja träna. Jag förstår mycket väl tanken att nu skall jag banne mig ut och bara ge gärnet men sen så kommer det till kritan och man orkar sig liksom inte ta sig över den där jobbigaste barriären att bara ta sig ut. Jag förstår mycket väl folk som bara tycker det är jobbigt. För det är jobbigt, i början, sen börjar det roliga och man är fast.

Det är så att min största nackdel de senaste, snart 2 åren, när jag börjat satsa mer på löpningen och gett det en ärlig chans, är att jag lyckas med konststycket att bli ordentligt förkyld mellan 3-5ggr per år. Ofta blir det lite längre än jag velat då otåligheten och motivationen tvingat ut mig i spåret. Det har naturligtvis lett till långa 2 veckors uppehåll istället för kanske max 1 vecka.

Det brukar börja med en krypande känsla i halsen som jag förringar som hypokondriska symptomer men mycket riktigt är en begynnande förkylning. Jag börjar tänka, äh! det är inget. På så sätt ignorerar jag sjukdomen, för börjar jag vidta åtgärder blir det som att erkänna att man är sjuk. Sen kommer fasen då man inser att det faktiskt är allvar och medicinknarkandet och försiktighetsåtgärder tas å det grövsta. Sedan när det brutit ut blir man förbannad för att man inte gjorde något mycket tidigare. Tillslut accepterar man sitt öde och säger åt sig själv att vila några dagar. Under den här tiden har man naturligtvis tränat när man egentligen borde vilat och på så sätt förlängt sjukomen. Efter några dagar när otåligheten tar över börjar man övertala sig själv att det är nog bara lite efterdyningar och man kan nog iaf springa. Här gör jag det andra fundamentala felet och en veckas förkylning blir två. När jag då inser faktum blir inställningen till löpningen ganska likgiltig och när man faktiskt är frisk tillslut befinner man sig i ett nybörjarstadium efter ytterst lite träning på 14 dagar. Jag har då mycket svårare att motivera mig att ta mig ut och har vant mig vid tanken att bara slappa så fort man kommer hem på dagarna och jag börjar förhandla med mig själv åt andra hållet. En dag till och kanske lite pizza och sen kan jag börja, det gör liksom inte så mycket när man hållit upp en halv månad. Det är nu den riktiga utmaningen kommer  Har dock efter mycket om och men tagit mig i kragen varje gång och efter någon vecka är man på fötter igen och allt flyter på. Men jag säger det, jag kan försåt alla soffpotatisar och alla som hellre ser på något skit på tv. Jag har iof ingen tv så där är kanske lösningen för mig. Ett tips till alla som någon gång tänk tanken att det kanske ger mer med en timma i löpspåret än en på sofflocket.

Som ni kanske förstår har jag precis varit förkyld, denna gång bara 5 dagar. Började mycket försiktigt och och hade successivt. Kunde igår för första gången bränna av ett ordentligt intevallpass och satan i gatan vad skönt det var när man kände farten och orken som plötsligt infann sig. Besvikelsen efter att ha missat årets Stockholm Halvmarathon (igen) har lagt sig (lite) och jag börjar nu sikta på Bålstad halvmaraton och börjar så smått inse att om en månad är det dags för säsongens andra höjdpunkt, maran i Frankfurth. Det pirrar lite när man tänker på det. Kanske gör jag tom sub 2:38. Hmmm får se, bara jag tar mig under 2:40, annars blir jag besviken.

Stockholm Halvmaraton DNS

Det har hänt en hel del sedan sist. Har inte haft ork eller tid att uppdatera bloggen. Vissa saker går liksom före i livet. Bland annat har tjejen nu flyttat till götet för att plugga i 3 långa år så det blir till att vänta på att flytta ihop. Å andra sidan får jag nu se mer av Sveriges baksida/framsida?. Det visar sig :). Blir iaf till att reka löpvägar i centrala Göteborg iaf eftersom hon bor mycket centralt. Skall bli intressant då det alltid är kul att testa ny vägar.

Har även hunnit med att för första gången testa en tävlig som ett tröskelpass. Sprang Kistaloppet på 90-95% och kom i mål på en ok tid av 34:45. Hade annonserats om en lättsprungen och flack bana vilket var sant först halvan. På slutet infann sig dock flertalet långa och sega uppförslutor. Tänkte trycka på de sista 2km in måt mål och kanske t.o.m. persa på milen på landsväg men det sket sig ju. Allt som allt var det en riktigt trevlig tillställning med kanske 2000 deltagare, bla Haben Idris och David Nilsson. Idén att spring genom Kista galleria va fenomenalt kul, tom gps'en flippade inte ur. Sedan bar det iväg på lite grusvägar och genom bla Husby och Akalla Centrum.  Fick den berömda sub 40 vindjackan och en kul upplevelse i bagaget.

Efter kista var det bara att sadla om och koncentrera sig på Stockholm Halvmaraton. Tanken var att denna vecka, V37, skulle bli en nertrappning inför och allt kändes superbra. Sista intervallerna 6x1000 på bana snittades på 3:08 och jag är nog egentligen i min livs form just nu. Borde klarat av runt 1:14:30-1:15:00 som det kändes. Vaknade dock upp dagen efter, dvs Onsdag, med en dålig känsla i halsen som skulle visa sig vara en förkylning och allt vad det innebär tyvärr. Blev inget springande av igår men dock fick utlopp för en annan av mina hobbys, dvs att fotografera, och det var också riktigt kul om än inte lika kul som att få delta.

Nu blir det dock omsadling till nästa projekt, Frankfurt maraton 30 Oktober, men där emellan ett besök i Bålsta(8 Okt) för halvmaran istället för i Stockholm. Bara att nöta vidare, det bästa jag vet. Vi syns på vägarna...

Bjuder på lite bilder och en film från igår, alla bilder finns som bildspel på Picasa:

Bouafif var överlägsen och vann på 1:04:41

Mustaniemi i mål på 1:10:52

Isabella, kanske gladast av alla, var lika överlägsen som Bouafif. 1:11:07, även Svenskt rekord.

Klubbkamraten Ulf Eriksson Gjorde årets lopp och gick imål på 1:19:27 

Alla måste delta :)

Åhwall, 1:08:16

 Cédric Schwartzler, 1:12:42

Johan Ställberg och Lorenzo Nezi, 1:14:29 och 1:14:27

Anna Rahm, 3:a i SM, 1:17:30

Mattias slog nytt pers men finfina 1:28:41

Fars, still going strong, på 1:55:01

Lillsyrran gör halvmaran för första gången och får bära familjens ära. 1:54:22 

Augusti Månad

Ännu en månad till ända i träningens tecken. Första utan något slags avbrott typ, skada, semester, sjukdom. Första med inplanerad vila. Första över 50mil (59). Första med ett schema. Sammanfattningsvis kan man säga att det varit en mycket bra månad.

Jag har fått testa på träning på resande fot, även hårda intervaller och det fungerade ok. Drog av mitt första masochistpass á 2x10x200 i på Angeredsvallen i Göteborg i mörker och dimma på senkvällen efter en dag full av aktiviteter. För första gången på evigheter gav mig ett träning resulterat i träningsverk, ser det som ett gott tecken. Känns som att kroppen ligger på bristningsgränsen nu. Blir att lyssna extra noga och riktigt utnyttja mina vilodagar.

Har funderat en hel del på fram tiden och mina mer konkreta nål. Min passion är och kommer alltid att vara maraton. Jag vill kunna nå en så bra tid på maran som jag kan utifrån mina förutsättningar och min motivation. Vad jag läst och förståt kan man hålla på med den distansen och inte tappa något ända fram till 40 bast. På milen är det 35. Därför kan det bli mer träning mot 32-33 på bana på milen i första hand men fortsätta köra långpass.

Långlöparnas Kväll

Det känns som mina episka lopp avlöser varandra just nu. Har persat på min 6 senaste och igår var inget undantag. Det var nämligen dags för ban-debut. Det vankade 10000m på Stockholms stadio. Studenternas FK har skapat ett super-mysigt arrangemang där man har chansen att slå sitt milsper på bana.

Iom att detta är min ban-debut och att jag fick starta med de stora grabbarna(och tjejen) i gemet har det varit lite nervigt de senaste dagarna. Men som brukligt när det när det närmar sig tävlingsdags släpper det undar för undan. 

Anlände till stadion c:a 1 1/2h innan start. Satt och begrundade de andra heaten innan det var dags för uppvärmning med rutinerade klubbkamraten Colm OCallaghan(33:02). En mycket trevlig kille som skulle satsa på pers. på under 32:40. Ingen idé att följa den ryggen med andra ord, jag hade sub 34:00 som mål för dagen.

Efter lite mer uppvärmning med stegringar och löpskolning var det tillslut dags att ställa sig tillrätta på startlinjen. Valde att gå ut blygsamt och långsamt och få hämta upp i mitt eget tempo. Låg sist av all i A-heatet efter 1:a kurvan. Det bildades en klunga med bland annat Anders Szalkai(34:12). Där gick det lagom snabbt innan jag bestämde mig för att skruva upp tempot och gå om hela gruppen. Nu fick jag istället sikta på att gå ikapp en grupp ledd av Studenternas egen Lorenzo Nesi (33:20). Han skulle visa sig aningen för svår på slutet dock. Varv efter varv låg jag nu bakom och sakta men säkert knaprade in, allt medans jag hör coachens "1.20" eller "1.19" på varven. Jag tappade totalt räkningen på varven så det var skönt att det fanns ett gäng som jag visste höll samma fart. 

Lyckades tillslut springa ikapp klungan efter x antal varv och när jag hade kämpat mig igenom 22 av de 25 varven gick jag upp och drog. Det blev dock ganska kortvarigt då mr. Lorenzo drog på en långspurt. Försökte hänga på men magen sa ifrån. Lyckades dock hålla ihop och tillbaka maginnehåller till efter målgång och det blev tom en egen liten spurt. Detta slutade med nytt officiella PB på 33:28:'39.

Är mycket nöjd med betoning på mycket och nöjd :). Målet på sub 34 var det inga som helst problem med Kände mig stark hela vägen även om man naturligtvis var väldigt trött sista 2km. Det här gav mersmak och det skall bli kul och se vad man kan göra nästa gång det vankas bana. Kanske man kan satsa träningen lite mer på det då men nu är det full satsning på Maran. I ett längre perspektiv kan det nog dock gynna de 42km om man tränar upp mer fart.

Samtliga resultat för kvällen finns här

Här är hela loppet på Youtube. Jag har nr. 860 på bröstet

4x3000

Körde för första gången, igår, långintervaller, 4x3000m med 80sek ståvila. Verkade inte bli så bra uppslutning på träningen så jag valde att köra den hemmavid där jag känner till vägarna och inte skulle råka springa vilse på första. Ville helt enkelt känna mig trygg då detta var första gången. Tog bilen ut till gamla södertäljevägen och svängde av mot Lundby. Körde en 4km uppjogg och blev lite orolig då det var mer trafik än jag tänkt mig. Precis när jag skulle börja kom tre gigantiska långtradare med extra bred last och massa mötande trafik. Tänkte Äh, det är väl bara att testa, funkar det inte så funkar det inte. Som tur var tunnade trafiken ut så jag slapp hoppa ut i väggrenen hela tiden. Kom iväg bra på första 3:an och hittade snabbt ett lämpligt tempo, målfarten var 3:30/km. Sedan var det bara att mala på och intervallerna slutade på 10:29, 10:28, 10:33 och 10:23. Kontrollerat mycket jobbigt och mycket nöjd efter avslutat pass som firades med åtehämtningsdrycken extra koncentrerad oboy, mmmm.

På slutet blev det ganska mörkt och nästa gång blir det reflex-väst. Det var dock stämningsfullt att springa förbi gamla lador och ängar som snabbt täktes med dimma. Drog en vända med bilen efter för allt reka alternativa långintevalls-vägar men allt verkade vara för kuperat. Blir nog dock en hel del långpass då naturen kring bornsjön är helt fantastisk vacker.

Lite notiser:

********
Passerade 300mil för i år, kan nog komma upp emot 500 men troligtvis inte över.
*********
Anmäld till Frankfurth Marathon, mål sub 2:40.
*********
Körde sköna 3x5x400 i tisdags med 35sek vila och 90sek setvila. Snittade på c:a 71,5
*********
Har precis läst färdigt Haruki Murakami's Vad jag pratar om när jag pratar om löpning, Var ska jag läsa nu?
*********



Är för övrigt helt såld på Flogging Molly för tillfället och lyssnar mer än gärna på dem dagarna i ända. Passar även utmärk för lite längre pass med skapligt högt tempo. Bjuder på en av deras bästa

Slutklämmen på låten är helt fantastisk. Kan inte sluta springa fortare och fortare varje gång jag hör den.

Lite siffror

Så är första veckan med mitt nya schema till ända. Lite mer vila men ändock ganska sliten. Har nu sprungit 60mil de 30 senaste dagarna. Denna vecka slutade på 122km och innehöll lite nya utmaningar. Bla dagens pass, ett långpass med farttrösklar. 2x(20min i 4:30, 10min i 3:25, 20min i 3:50) och nerjogg på det. Total 29km idag och med gårdagens 17km i 4:00 plus en lättdistans på 7km blir 53km på två dagar.

Om en vecka vankas Långlöparnas kväll på stadion och där förväntar jag mig sub 34 på 10km. Blir ett kvitto på att träningen går bra.

Nu skall det dock bli gott med pizza ikväll och löpvila imorn. Det är jag värd.

Nytt schema, nya tider

Så har jag sprungit sista vecka på egen hand. Det blev en bra vecka, rekord faktiskt, 167km. den innan 121km och den innan dess 151km. Denna blir nu vilovecka med kanske 100km. Har fått ett träningsschema(mitt första) med upplägg mot Stockholm halvmaraton och en tid ner mot 1:15 blankt. Skall bli skönt att följa en upplagd plan som någon annan har kollat över. Den skall följas till punkt och pricka (så långt som möjligt) och se vad det ger. Misstänker att jag nog skulle blivit en mil-knarkare om jag fortsatt på egen hand. Det kanske blir lite mindre mängd och mer kvalité men det blir ganska skönt också. Ibland önskar man att det fanns lite mer tid över. Idag blir det dock tid över, första vilodagen från löpning på 3 veckor.

Jag säger som Sanka: "Thanks coach!"