Hade vissa förhoppningar om att kunna gå under 1:14:30. Är kanske fortfarande inte i samma form som jag kände mig i veckan innan Stockholm precis innan förkylningen. Då var jag odödlig. Har nog släppt besvikelsen att in kunna delta där. Detta blev ett litet plåster på såret. Iaf med tanke på att 18 av de 21km var sololöpning och så var det ganska blåsigt. Detta skedde på en ganska flack 3x7,3km bana med en dubbelstigning precis i början. Annars är den ganska platt. Typ i stil med Kungsholmen, kanske något svårare. Fick även akut håll i 2 km vid andra varvning och hade där och då vissa funderingar på att bryta. Bet ihop med hjälp av egenmassage och ett glas sportdryck och det gav tillslut med sig.
I början av loppet drog de två i täten, Mustaniemi och Niklas Andersson, iväg på en gång och försvann. Höll mig på lagom avstånd från den andra klungan innehållande Bla Cederic Swartzer och David Näsby. Cederic som jag vet är en 1.11 löpare på halvmaran slår jag normalt inte en vanlig dag men han verkade inte ha sin dag för på andra varvningen bröt han, uppenbarligen besviken då han hade som måla att vinna och definitivt inte bli slagen av mig. Jag knaprade så smått in på två andra från klungan och han ikapp David vid 19km. David som tydligen var SM var mästare i Triathlon 2010 frågade om det skulle bli sub 1:15 och jag svarade att det är målet. Så han hakade på mig in mot mål och tackade så mycket för draghjälpen och dunkade om mig på upploppet. Hade inte så mycket att sätta emot och koncentrerade mig mest på att komma in innan klockan slog över från 1:14:59.
Detta var en av få gånger numera jag inte springer snabbare på slutet men det blev dock ett jämt upplagt lopp då 1:a och 2:a 10km gick på 35:24 resp. 35:48
Var ett ganska litet och gemytligt race och fina priser som lottades ut. Total kanske 400 deltagare på halvmaran och den lite udda sträckan 7,3km. Startfältet var ganska starkt då min tid bara räckte till en 7:e plats, minuten från pallen.
Avslutade racet med att hålla tillbaka maginnehållet men det var inte långt ifrån att man kastade upp. Rejält sliten men repade mig och avslutade dagen med den skotska delikatessen deep fried mars bar. Den var man värd och satans så gott det var.
Bra jobbat! GRATTIS! Men vad jobbigt med magen...
ReplyDeleteTack tack :) Kan bara se det positivt. Borde ha bättre kapacitet än såhär vilket bådar gott inför frankfurth marathon.
ReplyDelete